Flygtekniker / Helikoptertekniker

200 YH-poäng
Luleå

Flygteknikerutbildningen i Luleå, har med sin regionala placering ett utbildningsansvar mot i första hand Norrlandsregionens krav och efterfrågan. Den idag specifika infrastrukturen inom flygområdet i Norrland, med en blandning av tung luftfart och medelstora/mindre allmänflygföretag samt Flygvapnets största flygflottilj F21, placerad på Kallax flygplats, gör att Luleås flygteknikutbildning är ett måste för nyrekryteringen till dessa.

Flygteknikutbildningen i Luleå har nu genom utökat tillstånd även möjlighet att erbjuda examination inom området för helikoptertekniker TB1.3 och TB1.4.

Tre av Sveriges större helikopterföretag har sina huvudbaser i norrbotten. Inom detta yrkesområde råder det en mycket stor brist på kvalificerad arbetskraft (Helikoptertekniker). Pga ändrade bestämmelser så har ingen organisation i Sverige haft möjlighet att utbilda och examinera inom detta område på flera år.

Utbildningsorganisationen i Luleå har utbildningstillstånd enligt de Europeiska Luftfartsbestämmelserna, (Del 147 tillståndsnummer SE.147.0004).

Ansökning
Ansökan sker till oss på NFTC genom att du fyller i denna blankett...
Sista anmälningsdag är 15 maj 2010 (kursstart augusti 2010)

Informationen nedan finns även att skriva ut via denna pdf-fil...

Utbildningens mål

Kunskapsmål

Utbildningens mål och syfte är: att de studerande efter avslutad utbildning skall ha förvärvat de kunskaper och färdigheter i flygtekniska och allmänna ämnen som enligt EASA:s måldokument krävs för att kunna uppfylla kunskap- och examinationskrav enligt Del 66 kategori TB1.1. (flygplanstekniker) eller TB1.3 och TB1.4 (Helikoptertekniker) Efter genomgången utbildning skall den studerande kunna:

Skaffa sig fördjupade kunskaper om luftfarttygs konstruktion, funktion och verkningssätt.
Utveckla sina matematiska kunskaper och inse deras betydelse för inlärning av övrigt kunskapsstoff.
Förvärva djupare insikt om informationsteknologi och dess användning inom det flygtekniska området.
Skaffa sig ytterligare färdigheter i service, underhålls-, reparations- och modifieringsarbeten.
Utveckla förmågan att inhämta informationer genom manualer, anvisningar, beskrivningar, instruktioner, tabellmaterial etc.
förvärva ytterligare insikt om vad som enligt lag och föreskrifter i övrigt krävs i fråga om funktionsduglighet beträffande flygmateriel och serviceutrustningar.
Utveckla förmågan till kvalitetstekniskt tänkande och handlande.
Förvärva djupare insikt om säkerhetsföreskrifter, besiktningar, analys och diagnostisering samt luftfartsbestämmelser av olika slag och deras tillämpning.
Ytterligare utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala förhållanden på arbetsplatsen.
Förvärva djupare insikt om yrkes- och arbetsförhållanden inom flygunderhåll och deras föränderlighet samt skaffa sig fördjupade kunskaper om arbetsplatsens miljöfrågor.
Examineras enligt kraven i Del 66 kategori TB1.1 eller i TB1.3 och TB1.4

Utbildningens karaktär och uppbyggnad

Utbildningen förbereder för yrkesverksamhet i flygteknisk underhållssektor som certifierande personal (personal med egna ansvarsbefogenheter i flygteknisk verksamhet) eller icke certifierande personal. Utbildningen förbereder vidare för högre studier på högskola till exempelvis flygdriftingenjör. Eleven förbereds genom utbildningen vidare för en militär karriär som yrkesofficer i flygteknisk tjänst.

Utbildningen följer dels de svenska bestämmelserna för yrkeshögskola, dels de europeiska luftfartsbestämmelserna. Utbildningen skall präglas av att eleven lär sig ta ansvar för egna och andras arbetsuppgifter, att planera, genomföra och dokumentera förekommande arbeten vid underhåll av turbinmotorflygplan. Utbildningen ger en grundläggande teoretisk och praktisk kunskap rörande underhåll av luftfartyg i överensstämmelse med Del 66 cat B1.1, B1.3 och/eller B1.4.

Utbildningen ger en grundläggande teknisk kompetens och eleven tillägnar sig en arbetsmetodik som är användbar i all teknisk underhållsverksamhet. Utbildningen utgår från det synsätt som finns i flygteknisk underhållsverksamhet rörande noggrannhet, ansvarstagande, miljö, ödmjukhet, social kompetens, kvalitetsmedvetenhet, säkerhetsmedvetenhet och dokumentation. Utbildningen leder till att eleven får förståelse för vikten av säkerhet, kvalitet, ansvarstagande och noggrannhet vid genomförandet av flygtekniskt underhåll.

Den tekniska komplexiteten inom området är mycket stor. Det innebär att en och samma person sällan eller aldrig har all den kunskap som krävs för att arbeta med alla arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Den studerande skall därför utveckla förmågan att arbeta i lag där personer med olika kunskap samarbetar för att lösa problem. Att arbeta inom utbildningens målyrken kräver förmåga till självständig problemlösning och entreprenöriellt tänkande samtidigt som det bygger på samarbete.

Inom flygbranschen har en stark miljömedvetenhet utvecklats. Den studerande ska utveckla kunskaper om flygverksamhetens påverkan på miljön, både om materiel och drivmedel. I utbildningen utvecklas förmågan att hantera samhällets krav på återvinning av produkter, och eleven ska utveckla kunskaper om förutsättningarna för en ekologisk hållbar utveckling.

Kurser

Flygteknisk matematik och fysik (30 poäng)

Fördjupning av kunskaper i sådana begrepp som lagar, modeller o tillämpningar som är nödvändiga för en såväl kvalitativ förståelse av den matematiska och fysikaliska bakgrunden till flygtekniska teorier och tillämpningar

Ellära och elektronik för flygtekniker (30 poäng)

Kursen skall ge fördjupad kunskap om elektroners struktur och laddningar.
Kursen skall ge kunskap om elektricitet, ledningsförmåga och magnetism.
Kursen skall behandla elektronik, integrerade kretsar, dioder, transistorer och servon.
Kursen skall också ge kunskap om principer för lik- och växelströmsmotorer.

Flygteknisk materiel o underhållsteknik (40 poäng)

Kursen skall ge fördjupade kunskaper om mekaniska egenskaper hos fasta material och deras utprovning.
Kursen skall även ge kunskaper om korrosion och korrosionsskydd.
Kursen skall ge kunskaper om utformning och sammanfogning av olika material.
Kursen skall ge kunskaper om att utföra reparationer på luftfartyg enligt gällande regler.
Kursen skall även ge kunskaper om dokumentation av utförda arbeten, motorjournaler, propellerjournaler, komponentjournaler, underhållsrapporter m.m.
Kursen skall ge kunskaper om funktionsprov och felsökning på system eller komponenter med hjälp av relevant dokumentation.

Flygsystemteknik och aerodynamik (50 poäng)

Kursen skall ge kunskaper om turbinmotorflygplans motorer, strukturer och system och även flygteori.
Kursen skall ge kunskap om skrovstruktur, styrorgan, bränslesystem, hydraulisk kraft och landställ på turbinmotorflygplan, även kunskap om brandskydd, vatten och avlopp på turbinmotorflygplan.
Kursen skall gen kunskap om syrgassystem, luftkonditioneringssystem, trycksättning av kabin och pneumatik samt vakuum i turbinmotorflygplan.
Kursen skall ge kunskap om elkraft, ljus, strålkastare och belysning, samt flyginstrument och avioniksystem på turbinmotorflygplan.
Dessutom skall kursen ge kunskap om is o regnskydd samt flygburna underhållssystem på samma typ av flygplan.
Kursen ska ge kunskap om atmosfären och hur den utnyttjas inom aerodynamiken.
Kursen skall även ge kunskaper som gör det möjligt att utföra funktionsprovning, felsökning och komponentbyten på turbinmotorflygplan.
Kursen skall ge fördjupad kunskap om hr lyftkraft, vikt, dragkraft och motstånd uppkommer på olika ytor.

Psykologi och luftfartsbestämmelser (10 poäng)

Kursen skall ge kunskap om de lagar och förordningar och regler som gäller inom luftfarten inom EASA, samt en översikt av luftfartsorganisationens ramar samt vilka möjligheter och begränsningar som åligger en certifierad personal i flygteknisk underhållsverksamhet.
Kursen skall belysa skillnader i nationella och internationella lagar och förordningar.
Kursen skall ge kunskap om tillämpliga nationella och internationella bestämmelser för luftvärdighet, underhåll, dokumentation mm för luftfartyg.
Kursen skall ge en kunskap om faktorer som hänföras till människans förutsättningar och begränsningar i utövandet av den aktuella yrkesutövningen.
Kursen skall även ge den studerande insikter om risker för mänskliga misstag och risker i kommunikation mellan personer.

Gasturbinmotorer och propeller (20 poäng)

Kursen skall ge kunskap om hur olika gasturbinmotorer är uppbyggda samt de fysiska lagar som används i turbinmotorn.
Kursen skall ge kunskap om uppbyggnaden av kompressor, förbränningskammare, turbinsektion, avgassystem samt bränsle och smörjning samt ge kunskap om motorers prestanda och operationella begränsningar och påkänningar för olika gasturbinmotorer under varierande driftförhållanden.
Kursen skall även ge kunskap om olika propellrars konstruktion, aerodynamik samt funktion.
Kursen skall även beröra vanliga fel och skador samt hur dessa åtgärdas.

Flyginstrument (20 poäng)

Kursen skall ge kunskap om elektroniska flyginstrumentsystem och de elektroniska grundprinciperna för informations- och överföringssystem.
Kursen skall ge kunskap om uppbyggnaden av en modern cockpit.
Kursen skall även ge kunskap i moderna datorers och processorers uppbyggnad och användning i moderna flygplanssystem

Helikopterteknik och aerodynamik (50 poäng)

Kursen skall kunskap om helikoptrars motorer, strukturer, system och flygteori.
Kursen skall ge kunskap om skrovstruktur, styrorgan, bränslesystem, hydraulisk kraft och landställ på helikoptrar.
Kursen skall ge kunskap om utrustning, inventarier, brandskyss, vatten o avlopp på helikoptrar samt syrgassystem, luftkonditioneringssystem, trycksättning av kabin och pneumatik och vakuum.
Kursen skall ge kunskap om elkraft, ljus, strålkastare o belysning, samt is och regnskydd på helikoptrar.
Kursen skall ge kunskap om flygburna underhållssystem på helikptrar.
Kursen sak ge kunskap om atmosfären och hur den utnyttjas inom aerodynamiken.
Kursen skall även ge kunskaper som gör det möjligt att utföra funktionsprovning, felsökning och komponentbyten på helikoptrar.
Kursen skall även ge fördjupad kunskap om hur lyftkraft, vikt, dragkraft och motstånd uppkommer på olika ytor.

Arbetslivsanknutet lärande

Det arbetslivsanknutna lärandet i utbildningen organiseras internt i form av praktiska arbetsövningar, färdighetsträning och orientering om de olika flygföretagens verksamhet samt övriga förhållanden på den aktuella arbetsmarknaden. Orsaken till detta är att flygföretagen av säkerhetsskäl inte kan tillåta att praktiserande elever arbetar med flygmaskinerna. Omfattande praktik sker istället efter att den skolförlagda utbildningen avslutats och examineras.

Lärande i arbete organiseras internt av ovanstående skäl genom att de praktiska arbetsmomenten finns inlagda i de olika kurserna och examineras enligt regelverk integrerat med de teoretiska utbildningsdelarna

Särskilda förkunskaper

Kunskaper erhållna genom gymnasieskolans Naturvetenskapliga, Tekniska, El eller Fordonsprogram, gren flygmekanik eller genom relevant teknisk yrkeserfarenhet förvärvade motsvarande kunskaper.

Validering

Efter validering av tidigare genomförda examinationer kan dessa ersätta moment i yrkeshögskoleutbildningen och därmed förkorta utbildningstiden för den enskilde.

Tillgodoräknande

Tillgodoräknande av tidigare utbildning eller dokumenterad yrkeserfarenhet kan ske från fall till fall. Meritvärdering sker, eventuellt kompletterad av särskilt prov.

Urval och antagning

Urvalsgrunder
Om antalet behöriga sökande till utbildningen överstiger antalet platser kommer följande urvalsgrunder att tillämpas:

Betyg från gymnasie- eller vuxenutbildning eller motsvarande validerad utländsk utbildning Relevant, dokumenterad yrkeserfarenhet.
I särskild kvotgrupp för obehöriga sökande kan maximalt 20 % av sökandeantalet tas in efter att ha genomgått särskilt prov ägnat att fastställa om den sökande kan tillgodogöra sig utbildningen.

Examen

Typ av examen
Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen.
Den motsvarande utbildning som bedrivs idag omfattar ett utbildningspaket på två terminer. Innehållet är mycket kompakt och har omfattat ca 1200 timmar. Uttryckt i gymnasiepoäng har den nuvarande utbildningen i nuläget en omfattning på 800 p. Vi bedömer att utbildningen i antagningsomgången inför 2010 och 2011 skall kunna genomföras på samma sätt som påbyggnadsutbildningen bedrivs idag. Däremot finns det starka skäl som talar för att när den reformerade gymnasieskolan är genomförd kommer behovet att beskrivas som en utbildning på 300 yrkeshögskolepoäng, dvs tre terminer.

Examenskrav
Kraven för en Yrkeshögskoleexamen är att deltagaren har fullgjort vad som krävs för att bli godkänd på alla moment som ingår i utbildningen. Notera att de studerande i Luleås yrkeshögskoleutbildning får möjlighet att göra ett val, nämligen möjligheten att läsa kursen Flygsystemteknik o Aerodynamik alternativt kursen Helikopterteknik o Aerodynamik. Båda kurserna har ett upplägg på 50 p, vilket innebär att summan av de listade kurserna för yrkeshögskoleutbildningen blir 250 poäng, medan det faktiska poängtalet för den studerande blir 200 poäng. I examensbeviset kommer det att framgå vilket val den studerande gjort.